02.02

2014-01-03 @ 02:03:02 Skriverier Kommentarer (0)
Jag såg allt, Allt som fanns att se. 
Allt låg utanpå och var ytligt, så skört att en ynken liten vindpust kunde rasera hela fasaden. Kärleken var borta och hatet var föråldrat och inte ens en skogsbrand kunde tända den spunna gnistan som funnits där. 

Ett liv utan känsla, som ett tomt skal som tappat själen och slutat letat.

Jag såg allt som fanns att se, Det var inte mycket, men jag blåste inte för jag visste att nån stans utanför dörren fanns det som fattades och nån dag så kanske det skulle bli helt igen.